breathing underwater

En tumör i bröstet. Åtta cellgiftsbehandlingar. Nu kör vi.

Månad: september 2018

B4D16: Fullt upp med att ta det lugnt / Busy doing nothing special

Nu är jag inne på min extravecka inför docetaxel-behandlingarna. Mår bara fint, utan några värre biverkningar just nu, förutom en konstant rinnande näsa och ögon som tåras så fort jag lämnar lägenheten.

Har inte skrivit på ett tag, av olika skäl, men inga negativa. Helt enkelt har jag haft fullt upp – först med att vara illamående och ännu tröttare än tidigare, sedan med att ägna mig åt roligare saker. Folk frågar: vad gör du på dagarna? Så här ser det ut nuförtiden:

Läs mer

B4D1: Halvvägs! / The half-way mark

Idag fick jag den sista av mina fyra EC-behandlingar. D var med mig. Kände hur ångesten kröp fram när jag närmade mig sjukhuset, så jag grät en liten skvätt på D:s axel för att få ur mig det jobbiga innan vi gick in. Sedan gick det bra. Efter att vi pratat av oss jobbade D en liten stund bredvid mig medan jag mest softade och nästan somnade till.

Läs mer

B3D13: Klumpen / The ice lump

Veckan efter tredje behandlingen var tung. Jag mådde mycket mer illa än tidigare, var tröttare och även ledsnare. Just illamåendet tärde mer än jag trodde, och framförallt känslan av att ha en kall, hård sten i bröstet, ungefär som när man svalt något stort och lite för snabbt så att det gör ont hela vägen ned.

Klumpen, som jag kallar den för, kändes av redan när jag låg på behandlingsbritsen, och det var den som gjorde att jag började utveckla ångest inför nästa behandling. Tack och lov fick jag träffa Bröstmottagningens psykiater i onsdags.

Läs mer

B3D6: Så mycket kvar / So much left

Okej denna cykel har verkligen inte varit lika soft som de tidigare. Har mått mer eller mindre konstant illa i fem dagar, och varit riktigt trött och seg. Idag kändes det bättre på morgonen men nu efter en promenad är jag tillbaka i soffan. Men det blir i alla fall lite bättre för varje dag.

Jag ser inte fram emot nästa behandling, men imorgon träffar jag min läkare och då ska jag be om bättre medicinering mot illamåendet. Ska även komma ihåg att fråga om det har kommit in några provsvar angående ärftlighetsgenerna BRCA1 och BRCA2. Risken är liten att jag bär på dem, men de som gör det brukar välja att operera bort båda brösten och det är något man vill hinna förbereda sig inför mentalt och även praktiskt.

Jag läste ett cancerblogginlägg för ett tag sedan, som handlade om hur hela tillvaron går ut på att räkna. Känner igen mig i det nu. Tre behandlingar avklarade, fem kvar. Nio dagar kvar till nästa behandling. Fem veckor kvar tills jag ska börja med docetaxel. Två och en halv månad kvar till sista behandlingen. Några timmar kvar tills kvällen kommer och jag inte mår så illa.

Läs mer

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén