Vaknade efter en lite orolig natt med flera kiss- och drickavbrott, och var lite nervös på morgonen. Det hade gått ett dygn sedan jag tog min första omgång mediciner mot illamående, och nu var det dags för nästa dos. Borde jag inte må liiite illa? Men nope. Mådde faktiskt finfint och tryckte i mig en tallrik flingor med färska jordgubbar och en och en halv kopp kaffe. Allt smakade jättegott.

Resten av dagen fortsatte på samma sätt: törstig, hungrig, hyfsat pigg trots en halvdan natt. Tog kidsen till simhallen och satt och mobilade och löste korsord (jag får inte bada pga min picc-line). Gick en kvällspromenad runt sjön där jag bor, 3 km totalt. Gjorde hallonsorbet med barnen. Spelade Yatzy. Åt en stor portion köttbullar och makaroner (den enda maten vi hade hemma eftersom jag inte trodde jag skulle orka laga något annat). Kändes helt enkelt som en helt normal dag. Väldigt lustigt med tanke på att jag väntat mig att må mer eller mindre skit. Och det är ju häftigt – medicinen funkar ju! Så jag ser det som lugnet före stormen och njuter så länge.

Just ja! Dagens bedrift: att ge mig själv en spruta i magen, med Neulasta som triggar igång produktionen av vita blodkroppar, vilket i sin tur stärker mitt immunförsvar. Kändes lite nervöst, men jag kände i princip ingenting. Klick så var det färdigt. Sprutan ges efter varje behandling, så om två veckor är det dags igen. Om några dagar kommer jag att få influensaliknande biverkningar av den, men det är det värt för att slippa bli riktigt sjuk.

English: Today I woke up expecting to feel like crap. Instead, I wolfed down food, took a 3 km walk around the lake where I live, made raspberry sorbet with the kids and basically felt perfectly normal. I love my meds! Oh and I gave myself my first Neulasta shot. I need to inject it after every chemo treatment, to keep my immune system going. It was actually really easy, although I’ll be feeling a bit flu-ish in a couple of days.