breathing underwater

En tumör i bröstet. Åtta cellgiftsbehandlingar. Nu kör vi.

Kategori: Allmän info (Sida 1 av 3)

B8D4: Sista cellgiftshelgen / Last chemo weekend

Yay! Last chemo, with my nurse Eleonora who has been so great throughout.

Och så kom den till slut: min sista cellgiftsbehandling. Så efterlängtad! Även om jag just nu mår som en urvriden disktrasa är det helt underbart att veta att jag bara kommer att bli bättre efter det här. Att jag kan satsa på att bli starkare, piggare och friskare.

Läs mer

B7D14: Ready to go

Imorgon är min sista chemo! Är så himla taggad. Ikväll är sista gången jag duschar med piccline, sedan (när såret har läkt) får jag äntligen bada, simma, basta och göra rörelser med armen ovanför huvudet – åtminstone fram till operationsdagen den 10 december.

Det är lustigt hur tiden ändå har gått snabbt, även om det samtidigt känns som att det var evigheter sedan jag fick min första behandling. Jag tror att det har hjälpt att ha så mycket inplanerat mellan behandlingar – läkarbesök, träningsgruppen, blodprov och picclineomläggning – plus att jag ändå mått bra dagarna före behandling.

Läs mer

B7D11 – Vad händer sedan? / What happens next?

Min sjunde omgång biverkningar blev ungefär som tidigare. Rejäl trötthet, lite skelettvärk, och tyvärr chemo burn igen (dock en aning lindrigare denna gång).

Och nu är målet inom räckhåll! På onsdag får jag min sista cellgiftsbehandling, och då tar sköterskan bort min piccline, slang och allt. Sedan är det bara att stå ut med en sista omgång biverkningar.

Så vad händer efter det?

Läs mer

B5D10: Docetaxel

Har inte bloggat på ett tag. Vet inte varför egentligen – kanske för att jag ibland bara blir så trött på att ha cancer, och behöva tänka på det hela tiden. Men den som vill ha lite daglig koll på mig kan gärna kolla mitt Instagramkonto. Ska hursomhelst försöka skriva lite oftare här nu, eftersom jag tror att det kan vara bra att kunna gå tillbaka till mina erfarenheter och tankar senare.

Förra veckan, på onsdagen, fick jag min femte cellgiftsbehandling. Efter fyra gånger med EC var det nu dags att byta till docetaxel, och jag hade läst och hört att biverkningarna kunde vara ett litet helvete: munsår, smärta i kropp och skelett, känselbortfall och stickningar/domningar i händer och fötter, diarré, ofantlig trötthet (som kallas fatigue), naglar som skadas och till och med lossnar, rejäla smakförändringar. En tjej i min träningsgrupp hade fått hål på tarmen och behövt läggas in på sjukhus i fem dagar. (Hon fick såklart byta till ett annat medel sedan.) Samtidigt hade en annan tjej i gruppen blivit förvånad av hur förhållandevis lindriga biverkningar just hon hade fått – hon tyckte EC var värre. Det kändes som ett lotteri, helt enkelt.

Läs mer

B4D16: Fullt upp med att ta det lugnt / Busy doing nothing special

Nu är jag inne på min extravecka inför docetaxel-behandlingarna. Mår bara fint, utan några värre biverkningar just nu, förutom en konstant rinnande näsa och ögon som tåras så fort jag lämnar lägenheten.

Har inte skrivit på ett tag, av olika skäl, men inga negativa. Helt enkelt har jag haft fullt upp – först med att vara illamående och ännu tröttare än tidigare, sedan med att ägna mig åt roligare saker. Folk frågar: vad gör du på dagarna? Så här ser det ut nuförtiden:

Läs mer

B4D1: Halvvägs! / The half-way mark

Idag fick jag den sista av mina fyra EC-behandlingar. D var med mig. Kände hur ångesten kröp fram när jag närmade mig sjukhuset, så jag grät en liten skvätt på D:s axel för att få ur mig det jobbiga innan vi gick in. Sedan gick det bra. Efter att vi pratat av oss jobbade D en liten stund bredvid mig medan jag mest softade och nästan somnade till.

Läs mer

B3D3: Blääää / Feeling crappy

Onsdagens behandling (den tredje) gick bra, och denna gång fick jag sällskap av min kompis Veronica, min närmaste vän under högstadietiden.

Wearing my ”Fight like a girl” shirt, and my beanie with a foxy brooch. Oh and new glasses too!

Inför behandlingen hade jag träffat ännu en läkare. Jag kan inte rekommendera att få en cancerdiagnos i semestertider – nu har fem olika läkare undersökt mig under två månader – men från och med nästa vecka träffar jag min ”ordinarie” läkare Hanjing. En viktig anledning till att jag vill träffa samma läkare är att de än så länge gör manuella undersökningar av min tumör, dvs känner och klämmer. Nu fick jag det glädjande beskedet att tumören verkar ha krympt, från 32 till 24 mm, men jag vill ändå att Hanjing (som var den som fick det till 32 mm innan vi påbörjade behandling) bekräftar detta när vi ses nästa vecka, för manuell undersökning känns inte som någon superexakt vetenskap. (Längre fram kommer vi förstås komplettera med ultraljudsundersökningar.)

Men jag vågar nog lita på att den faktiskt har krympt, vilket känns fantastiskt. Sedan vet vi ju inte vilka celler som har krympt – är det bara de långsamt växande, som utgör 90% av tumören? Hur går det för de övriga aggressiva 10 procenten? Men så länge inget växer får jag väl vara lugn.

Läs mer

B2D6: Lite upp, lite ned / Ups and downs

Behandling nr 2 har hittills varit helt hanterbar. Har mått lite småilla till och från dessa senaste dagar, men inget som inte medicinen och lite snacks kunnat få bukt med. Igår var jag till och med ute på stan hela eftermiddagen och gick på Planket och Nytorgsfesten med D. På Planket fanns gott om fotografer och andra kompisar att småprata med, och det var så otroligt värdefullt för mig att komma ut och träffa folk.

Tried these on yesterday at Ace & Tate. LOVE them. Will definitely splurge on new sunglasses next spring when I can wear contacts again.

Läs mer

Andra behandlingen / Second treatment

Igår var det dags för andra cellgiftsbehandlingen. Jag frågade min sköterska vad ”ökad dos” innebar mer specifikt och fick veta om en ”full” dos är index 100, så börjar man alltid på 70, vilket är alltså vad jag fick förra gången. Igår ökade vi till 90, och hon sa att om jag visar mig tåla det väldigt bra kan det hända att läkarna vill öka till 100. Det går tydligen också att gå över 100, ”men det är ytterst sällsynt”.

Jag hade sällskap av kompisen Ulrika. Det är verkligen ett oväntat bra sätt att umgås eftersom jag ändå är pigg under hela behandlingen, och två timmar är rätt lagom om man vill hinna prata om lite allt möjligt.

Läs mer

B1D12: Mår bara fint / Feeling good

Nu, tolv dagar efter första behandlingen, känner jag inget särskilt i kroppen mer än att det ibland svider en aning i ögonen. Har annars haft en skön helg.

Tog hem jobbdatorn och proffsskärmen så att jag kan redigera bilder hemma. Kommer snart köra igång med bilderna från onsdagens session. Sedan har jag massor av bilder från min och D:s minibilsemester i juli, och överhuvudtaget hur mycket som helst som jag tagit senaste året men inte fixat med. Skönt att ha lite tid till det – hoppas orken räcker också.

Läs mer

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén