breathing underwater

En tumör i bröstet. Åtta cellgiftsbehandlingar. Nu kör vi.

Sida 3 av 4

”Be positive, be strong”

Ännu är jag i början av min resa med cancer och cellgifter. Jag mår än så länge förvånansvärt bra – igår tog jag en rask fyrakilometerspromenad, gjorde lite lätt träning hemma och åt rejält, med frisk aptit. Det är svårt att tänka sig hur jag kommer att må om ett par-tre månader, särskilt när jag kör igång med de fyra sista behandlingarna med Docetaxel som inte direkt ska vara någon spaupplevelse.

Alla säger till mig: Alison, du är så stark, du är så modig. Som bloggar och berättar. Som skämtar och lägger upp perukbilder och har en så positiv inställning. Och för mig är det så enormt viktigt att vara stark och positiv nu. Jag behöver bygga upp en rejäl rustning medan jag kan, en rustning som kanske sedan kommer att nötas ned till ingenting. Jag behöver skapa min egen medvind.

Läs mer

B1D4 (Behandlingscykel 1, dag 4)

Folk hör av sig, via sms, Messenger, WhatsApp, FB, telefon. Frågar hur jag mår, skickar pepp och hjärtan eller bara ”tänker på dig”. Det här med att folk ”försvinner” när man drabbas av något jobbigt har jag inte upplevt alls, helt tvärtom. Blir så rörd. Tack!

Hur jag mår? Helt ok. Igår mådde jag lite småilla på morgonen så jag tog mina meds direkt och åt sedan en långsam, utdragen frukost. Sa hejdå till kidsen (och de sa hejdå till mitt hår, eftersom jag kommer vara snaggad till nästa gång vi ses). Softade sedan hemma, drog upp lite ogräs på kolonilotten, sådde spenat. Ville hänga på när D gick på Grönan med en kompis för att se Hellacopters men kände mig för seg efter en ganska kass natt, så jag bangade. Åt i stället en rejäl middag med matjessill och potatis direkt från kolonilotten, framför Orange Is The New Black. Lyx!

Läs mer

Dagen efter behandling

Vaknade efter en lite orolig natt med flera kiss- och drickavbrott, och var lite nervös på morgonen. Det hade gått ett dygn sedan jag tog min första omgång mediciner mot illamående, och nu var det dags för nästa dos. Borde jag inte må liiite illa? Men nope. Mådde faktiskt finfint och tryckte i mig en tallrik flingor med färska jordgubbar och en och en halv kopp kaffe. Allt smakade jättegott.

Läs mer

Första cellgiftsbehandlingen

… gick faktiskt jättebra. Efter ganska många dagar av att känna mig cool och lugn blev jag plötsligt lite ledsen precis i början, när sköterskan skulle iväg och hämta mina cellgifter. Det blev så konkret, att nu upphör det normala. Men jag fann mig ändå rätt snabbt och D var med och kunde hålla mig i handen.

Läs mer

Blondie

Perukutprovningen gick fantastiskt bra igår! Syrran och ena sonen följde med och det var verkligen bra med deras input. Till slut föll valet på en frisyr som liknar min egen nästan på pricken, men är blond i stället för min ljusröda. På ett sätt tänker jag att jag nu har chansen att gå in i en roll, att skilja chemo-jaget från mitt vanliga jag. Men sedan är det ju faktiskt kul att testa något annat när man ändå har chansen, och om det nu är så att blondiner har roligare så är det väl helt rätt val nu?

Min peruk / My wig

Läs mer

Imorgon perukutprovning …

… och just nu får min räv Vincent bära turbanen som jag beställt från Abonnet. Har även beställt mössor och en fejklugg (att sättas innanför mösskanten) från amerikanska Headcovers, som min mamma rekommenderade. Återkommer med bilder när det blir aktuellt.

Just nu har jag längre hår än jag haft på länge. Brukar ofta ha riktigt kort, till och med snagg på sidor och bakhuvud, men alltid lite längd upptill och mer eller mindre lugg. Nu har jag något som liknar en kortare pagefrisyr i behov av klippning. Nåja, nu hann jag spara in på de pengarna … men jag är ärligt nyfiken på hur jag ser ut utan hår, och inte alls rädd för det.

Läs mer

Några sista ”normala” dagar

Igår morse ringde min sjuksköterska Lotta. Hon lät allvarlig, och jag väntade mig det värsta när hon berättade att de fått tillbaka alla provsvar från både PET/CT-scannen och lymfanalysen. När hon sa orden: ”och allt såg jättebra ut, det fanns ingen annan cancer någonstans” så kom tårarna direkt. All oro som jag förträngt vällde fram i form av en enorm lättnad. Jag skrattade och grät och tackade henne och hon sa att hon själv var lite tårögd.

Läs mer

Picc-line: check

Fjärde sjukhusbesöket denna vecka: insättning av picc-line, en kateter som kommer att sitta kvar under hela behandlingsperioden. En lång tunn slang leder från armen och genom ett blodkärl ända in till bröstkorgen, och det är genom den de kommer att injicera cellgifterna.

Läs mer

Min cellgiftsbehandling

Igår fick jag som sagt träffa min sjuksköterska Lotta för att gå igenom min cytostatikabehandlingsplan.

De fyra första behandlingarna består av EC, en kombination av Epirubicin och Cyklofosfamid. De ges varannan vecka. Sedan får jag tre veckors paus, dvs en extra vecka att hämta mig, innan jag får ytterligare fyra behandlingar med Docetaxel, också varannan vecka.

Läs mer

Lång dag

Det blir så overkligt. Sådana tvära kast. I förrgår sövdes jag och opererades. Igår softade jag och D hemma, jag fick besök av en god vän på kvällen, vi gick en runda bland kolonilotterna och drack te. Och idag blev det PET/CT-scan på Nya Karolinska på förmiddagen, och samtal om cytostatikakuren på eftermiddagen. Och efter det lite shopping. Helt bisarrt. Här går jag och känner mig fullt frisk, med sommarfräknar och utsparat hår, och så bollas jag mellan scifi-maskiner som scannar av hela min kropp och sjuksköterskor som berättar om alla bieffekter som jag nog kommer att drabbas av om en vecka. Ni förstår att det ibland blir svårt att ta till sig.

Läs mer

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén