breathing underwater

En tumör i bröstet. Åtta cellgiftsbehandlingar. Nu kör vi.

Tagg: håret

B6D11: Främlingen i spegeln / The stranger in the mirror

Min andra omgång med docetaxel blev, trots höjning av dosen (från 75 till 85), helt hanterbar fysiskt. Symtomen började slå till under lördagen, tre dagar efter behandling. Lustigt nog fick jag inte lika ont i kroppen som första gången, men jag var lika seg och trött. Tröttheten höll i sig längre den här gången, men nu i torsdags/fredags kände jag mig hyfsat pigg och fräsch igen.

Däremot dök en ny, jobbig biverkning upp. Tidigare har jag alltid blivit rödflammig i ansiktet och på halsen några dagar efter en behandling, och som jag förstått orsakas det av cortisonet som jag tar just de dagarna. Men denna gång blev rodnaden mycket djupare och utvecklades så småningom till något som liknade en rejäl solbränna: det sved och ömmade, och började sedan flagna. Lite efterforskningar visade jag drabbats av chemo burn, vilket inte är helt ovanligt när man får docetaxel. Om det blir riktigt illa får man byta substans, vilket jag hoppas att jag slipper nu när jag bara har två gånger kvar.

Läs mer

Hur tar barnen det? / The kids are alright

Sitter i soffan med morgon-tv på, en kopp kaffe bredvid och laptopen i knät. För ett par timmar sedan kramade jag barnen hejdå och de fick traska iväg mot tunnelbanan på egen hand. Fram till nu har vi alltid åkt tunnelbana tillsammans på morgnarna, även dagar jag jobbat hemifrån – jag har helt enkelt velat se till att de kommit fram till Odenplan helskinnade, och dubbelkolla att de kommit på bussen.

Men nu vågar jag inte åka i rusningstrafik. Blir nervös varje gång någon nyser på tunnelbanan. Och är rätt övertygad om att samtliga mina förkylningar i vintras orsakades av just kollektivtrafiken, även om jag älskar alla dess fördelar. Så barnen får åka själva, och de dagar som tioåringen inte får sällskap av sin snart trettonårige bror så följer min bonuspappa med.

Många frågar: hur mår barnen i allt det här? Och faktiskt verkar de ta det väldigt bra.

När jag fick cancerbeskedet i början av juli gick jag som i en dimma i några dagar. Allt vändes uppochned och en av de största rädslorna var att dö ifrån mina barn. Därför väntade jag tills jag hade mer konkret information om tumören och en preliminär behandlingsplan innan jag berättade för dem.

Läs mer

B2D6: Lite upp, lite ned / Ups and downs

Behandling nr 2 har hittills varit helt hanterbar. Har mått lite småilla till och från dessa senaste dagar, men inget som inte medicinen och lite snacks kunnat få bukt med. Igår var jag till och med ute på stan hela eftermiddagen och gick på Planket och Nytorgsfesten med D. På Planket fanns gott om fotografer och andra kompisar att småprata med, och det var så otroligt värdefullt för mig att komma ut och träffa folk.

Tried these on yesterday at Ace & Tate. LOVE them. Will definitely splurge on new sunglasses next spring when I can wear contacts again.

Läs mer

Hej då håret

Som jag skrev tidigare har jag inte haft några bekymmer alls inför att tappa huvudhåret. Dels fick jag en supersnygg peruk, dels finns det oändligt många fina sjalar, turbaner och mössor. Men framförallt är jag bekväm med kort hår och har faktiskt varit lite sugen på att snagga mig (mer eller mindre) någon gång.

Sedan är det stor skillnad mellan snagg och inget hår alls. Jättestor skillnad. Snagget signalerar att man har hår, men har valt att klippa det kort. Skallighet uppfattas nog av de flesta som ett ofrivilligt tillstånd, oavsett om det beror på cellgifter, alopeci eller något annat. Jag tycker att det är skittufft av dem som saknar hår att visa upp sina kala huvuden, med tanke på att det nog väcker en hel del blickar och kommentarer. Och jag vill kunna visa mig utan hår sedan, framförallt för att utmana mig själv och mina egna föreställningar kring skönhet och kvinnlighet.

För att göra övergången lite lättare valde jag alltså att snagga mig igår. Det var viktigt för mig att göra det hela till en positiv upplevelse, där jag fick känna mig stark och i kontroll. Så jag köpte en trimmer för 300 kr (bra att ha senare också tänkte jag), riggade kamera och blixtar i min fotostudio och ställde en stol framför spegeln vid toaletterna. Sedan fick D äran att köra igång trimmern. 

Läs mer

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén